Jag har fått en fråga från Tierps konstföreningen att kan jag komma och berätta om min konstnärskap på deras årsmöte? Javisst, svarade jag direkt, det kan jag väl – men när jag tänkte efter, kändes det inte lätt. Jag borde måla bara tavlor i akvarell, tänkte jag, så ska det vara enklare, måste jag krångla med allt? För jag målar inte bara med akvarell, utan även med kaffe, tusch, lingonsaft och allt annat flytande. Och inte bara på papper utan på glas, siden, på olika föremål som gitarr, pall, spegel, rullgardin, vägg. Och inte bara målar tavlor, utan bygger tavlor av apelsinskal, tunna grenar, knappar, textil, tråd och allt smått jag hittar (på). Och skapar statyer av pappersmassa, drivved, grenar och rötter från skogen, smått som stort, hemma eller där på plats på skogen. Och illustrerar det jag skriver. För jag skriver, noveller, haiku-dikter, eller mina blivande romaner. Och håller kurser av allt dessa, samt även det jag inte gör själv, som akrylmåleri och filmskapande. Och jag ”målar” även med ljud, mina abstrakta ljudlandskap. Och fotograferar, konkret och abstrakt…
Så, hur ska jag få ihop allt detta i en enda ruta? Ruta ska det absolut inte vara.
Just outside the box.
Som en frö som sedan växer åt alla möjliga håll. Som en hästkastanj som växer till ett brett träd med sina krokiga grenar. Och som dess alla löv, som spretiga händer, var och en. Ändå vara ett kastanjeträd med alla sina krångliga variationer. Och efter de får bildspelet om mina alster komma.
Ja.
留言